Play video

192079 Klimatångest för nybörjare- 15 minutes of shame.mov.mp4

192079 Klimatångest för nybörjare- 15 minutes of shame.mov.mp4

Aktuellt
LIVE
In English
Forskning
Öppen föreläsning
Utbildning
Högtider

No videos found

Östersjöns miljö förändras. Våra svenska havsområden har drabbats hårt av samhällets miljöpåverkan. Havsörn och sälar som nästan dog ut, drivor av illaluktande alger på stränderna och kraftiga minskningar av mängden fisk är exempel på omfattande förändringar där medborgarna reagerat och krävt att samhället agerar. Ibland syns förändringar som dramatiska fenomen, men ofta sker de mer smygande. Hur kan man veta vad som sker? Och vad som är problemet? Hur vet man vilka åtgärder som bör vidtas? Och om de haft önskad effekt? Svaret på alla dessa frågor är miljöövervakning. Långa och väl lokaliserade tidsserier av miljödata är vår enda egentliga källa till förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. Miljöövervakningens långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. De är också en förutsättning för ett kostnadseffektivt havsmiljöarbete och ett friskare hav. Långa tidsserier kan ses som ett kapital som byggts upp under decenniers investeringar. Ett kapital, som ger avkastning i form av angelägen forskning som ger grund för kloka åtgärdsförslag. Men ett kapital som riskerar att förspillas till följd av kortsiktiga beslut när nya behov pockar på, organisationer ändras och budgetar ses över. Nyligen presenterades utredningen Sveriges miljöövervakning – dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning (SOU 2019:22), som bland annat berör marina frågor. Utredningen är nu ute på remiss. Vid Baltic Breakfast den 4 december ger vi exempel på hur långa tidsserier varit nödvändiga i havsmiljöarbetet. Vi ger exempel på aktuell forskning och diskuterar framtiden för miljöövervakningen.
Att upptäcka smygande förändringar
Att upptäcka smygande förändringar
Östersjöns miljö förändras. Våra svenska havsområden har drabbats hårt av samhällets miljöpåverkan. Havsörn och sälar som nästan dog ut, drivor av illaluktande alger på stränderna och kraftiga minskningar av mängden fisk är exempel på omfattande förändringar där medborgarna reagerat och krävt att samhället agerar. Ibland syns förändringar som dramatiska fenomen, men ofta sker de mer smygande. Hur kan man veta vad som sker? Och vad som är problemet? Hur vet man vilka åtgärder som bör vidtas? Och om de haft önskad effekt? Svaret på alla dessa frågor är miljöövervakning. Långa och väl lokaliserade tidsserier av miljödata är vår enda egentliga källa till förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. Miljöövervakningens långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. De är också en förutsättning för ett kostnadseffektivt havsmiljöarbete och ett friskare hav. Långa tidsserier kan ses som ett kapital som byggts upp under decenniers investeringar. Ett kapital, som ger avkastning i form av angelägen forskning som ger grund för kloka åtgärdsförslag. Men ett kapital som riskerar att förspillas till följd av kortsiktiga beslut när nya behov pockar på, organisationer ändras och budgetar ses över. Nyligen presenterades utredningen Sveriges miljöövervakning – dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning (SOU 2019:22), som bland annat berör marina frågor. Utredningen är nu ute på remiss. Vid Baltic Breakfast den 4 december ger vi exempel på hur långa tidsserier varit nödvändiga i havsmiljöarbetet. Vi ger exempel på aktuell forskning och diskuterar framtiden för miljöövervakningen.
Bolin Days 2019
Welcome to the 11th Bolin Days! We welcome you to cross-disciplinary sessions organized by our Research Area leaders as well as the themed sessions: Climate Science in the Humanities, Greenland expeditions and FORCeS, Database & Climate Answers.
Magisterpromotion – Conferment of Master's Degrees
Nyblivna magistrar och andra som tagit ut en examen på avancerad nivå vid Stockholms universitet promoveras i Aula Magna den 15 november 2019 Students who have completed a degree at an advanced level will be conferred their Master's degrees in Aula Magna. https://su.se/ceremonies
The Stockholm Prize in Criminology 2020
The 2020 Stockholm Prize in Criminology lauds Philip J. Cook, Duke University, Durham, USA and Franklin E. Zimring, University of California at Berkeley, USA for their evidence-based explanations of gun policy effects. Liveinspelning från 5 nov 2019. More info: https://www.su.se/english/about/prizes-awards/the-stockholm-prize-in-criminology
Kan man "hjälpa" konsumenter att ta hållbara beslut?
Malin Jonell och hennes forskarkollegor är intresserade av vilken roll konsumenter kan vara en del av en omställning till ett mer hållbart matproduktionssystem. Hållbarhetsmål 12 Hållbar konsumtion och produktion
Kan filosofi hjälpa oss att bekämpa klimatförändringarna?
Filosofen Olle Torpman undersöker vad olika moraliska principer får för resultat om man tillämpar dem på klimatfrågan. Hållbarhetsmål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Hur får beslutsfattare koll på Östersjöforskningen?
Baltic Breakfast är en serie frukostseminarier där beslutsfattare och andra möter forskare som presenterar forskning om Östersjön. Gun Rudquist är policychef på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Hållbarhetsmål 14: hav och marina resurser.
Kabaré: Don Quijote och de nya väderkvarnarna
En ohållbar kabaré (specialskriven för Hållbarhetsforum), på gränsen till galenskap om den lilla människan och de stora frågorna. Framfördes av och med dramatenskådespelaren och författaren Andreas T Olsson tillsammans med Göran Martling musiker från Dramaten.
Havet — sopptipp eller framtidshopp?
Michael Tedengren, marinekolog och biolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Anna Christiernsson, miljöjurist vid Juridiska Institutionen.
Ska tankar eller känslor styra världen framåt?
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, och Jens Ljunggren, professor i historia. Från Forskardagarna 2019
Vad består universum av och varför växer det?
Edvard Mörtsell, professor i observationell kosmologi vid Institutionen för fysik. Från Forskardagarna 2019?
Vem har rätt att vara flykting?
Elin Jakobsson, doktor i internationella relationer och Fataneh Farahani, docent i etnologi. Från Forskardagarna 2019.