Att upptäcka smygande förändringar
Östersjöns miljö förändras. Våra svenska havsområden har drabbats hårt av samhällets miljöpåverkan. Havsörn och sälar som nästan dog ut, drivor av illaluktande alger på stränderna och kraftiga minskningar av mängden fisk är exempel på omfattande förändringar där medborgarna reagerat och krävt att samhället agerar. Ibland syns förändringar som dramatiska fenomen, men ofta sker de mer smygande. Hur kan man veta vad som sker? Och vad som är problemet? Hur vet man vilka åtgärder som bör vidtas? Och om de haft önskad effekt? Svaret på alla dessa frågor är miljöövervakning. Långa och väl lokaliserade tidsserier av miljödata är vår enda egentliga källa till förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. Miljöövervakningens långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. De är också en förutsättning för ett kostnadseffektivt havsmiljöarbete och ett friskare hav. Långa tidsserier kan ses som ett kapital som byggts upp under decenniers investeringar. Ett kapital, som ger avkastning i form av angelägen forskning som ger grund för kloka åtgärdsförslag. Men ett kapital som riskerar att förspillas till följd av kortsiktiga beslut när nya behov pockar på, organisationer ändras och budgetar ses över. Nyligen presenterades utredningen Sveriges miljöövervakning – dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning (SOU 2019:22), som bland annat berör marina frågor. Utredningen är nu ute på remiss. Vid Baltic Breakfast den 4 december ger vi exempel på hur långa tidsserier varit nödvändiga i havsmiljöarbetet. Vi ger exempel på aktuell forskning och diskuterar framtiden för miljöövervakningen.
- Aktuellt
- Forskning
- Högtider
- In English
- LIVE
- Live calendar
- Most popular
- Most recent
- Utbildning
- Öppen föreläsning