Play video

Neutriner i isen pekar ut källa till kosmisk strålning

Chad Finley, är universitetslektor vid Fysikum, Stockholms universitet. www.mynewsdesk.com/se/su/pressreleases/rubrik-2579581

Aktuellt
LIVE
In English
Forskning
Öppen föreläsning
Utbildning
Högtider

No videos found

Havet — sopptipp eller framtidshopp?
Michael Tedengren, marinekolog och biolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Anna Christiernsson, miljöjurist vid Juridiska Institutionen.
Ska tankar eller känslor styra världen framåt?
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, och Jens Ljunggren, professor i historia. Från Forskardagarna 2019
Vad består universum av och varför växer det?
Edvard Mörtsell, professor i observationell kosmologi vid Institutionen för fysik. Från Forskardagarna 2019?
Vem har rätt att vara flykting?
Elin Jakobsson, doktor i internationella relationer och Fataneh Farahani, docent i etnologi. Från Forskardagarna 2019.
Våga ta språnget!
Svea Sigmonds inspirationsföreläsning, Forskardagarna 2019
Hur påverkas våra hjärnor av det digitala livet?
Anja Hirdman, professor i medievetenskap och Håkan Fischer, professor i psykologi. Från Forskardagarna 2019.
Vilket ansvar har vi för kommande generationer?
Krister Bykvist, professor i praktisk filosofi och Karin Bäckstrand, professor i miljöinriktad statsvetenskap. Från Forskardagarna 2019.
Du påverkar framtiden!
Björn Fondéns inspirationsföreläsning, Forskardagarna 2019
Forskardagarna 3 okt 2019
Vem har ansvaret för att lösa klimatkrisen? Vad vet vi egentligen att vi vet om universum? För 20.e året i rad arrangerades i år Forskardagarna, ett evenemang som startade när tillgängliga föreläsningar om forskningsresultat inte var en självklarhet. Mer information: www.su.se/forskardagarna
Forskardagarna 2 okt 2019
Vem har ansvaret för att lösa klimatkrisen? Vad vet vi egentligen att vi vet om universum? För 20.e året i rad arrangerades i år Forskardagarna, ett evenemang som startade när tillgängliga föreläsningar om forskningsresultat inte var en självklarhet. Mer information: www.su.se/forskardagarna
Välkomna på Baltic Breakfast den 4 september om fiskeförvaltningen roll för havsmiljödirektivets mål om ”god miljöstatus” till 2020. 2008 beslutade EU att våra havsområden ska ha ”god miljöstatus” till 2020. Ett högt ställt mål som inte kommer att nås för Östersjön. Havsmiljödirektivet definierar god miljöstatus som ett tillstånd där haven är friska och produktiva och där nyttjandet av den marina miljön är hållbart. Det marina ekosystemets arter, samhällen, livsmiljöer och funktioner ska skyddas och bevaras, samtidigt som människans behov av resurser tillgodoses. Flera av dessa aspekter påverkas av fisket och därmed av fiskeförvaltningen. En av dem rör de kommersiellt fiskade bestånden. En annan rör miljön på havsbottnen, som påverkas av bland annat bottentrålning. I oktober kommer EU:s fiskeministrar att besluta om nästa års fiske i Östersjön. Det blir sista chansen för fiskeförvaltningen att påverka måluppfyllelsen för havsmiljödirektivet. Situationen för torsken har fått mest uppmärksamhet. 2016 beslutade EU om en flerårig plan för fisket på torsk och torskens viktigaste födofisk skarpsill och sill/strömming. Mindre fokus har legat på bottentrålningens påverkan på havsbottnen. Samtidigt har torsken en stor del av sin livscykel nära havsbottnen. Det innebär att fisket både påverkar och påverkas av situationen på våra havsbottnar. Inför ministerbeslutet om nästa års fiskekvoter dyker vi ner i vad forskningen har att säga oss om läget för fisken och fiskets konsekvenser för miljöerna på havsbottnen.
Fiskeförvaltning
Fiskeförvaltning
Välkomna på Baltic Breakfast den 4 september om fiskeförvaltningen roll för havsmiljödirektivets mål om ”god miljöstatus” till 2020. 2008 beslutade EU att våra havsområden ska ha ”god miljöstatus” till 2020. Ett högt ställt mål som inte kommer att nås för Östersjön. Havsmiljödirektivet definierar god miljöstatus som ett tillstånd där haven är friska och produktiva och där nyttjandet av den marina miljön är hållbart. Det marina ekosystemets arter, samhällen, livsmiljöer och funktioner ska skyddas och bevaras, samtidigt som människans behov av resurser tillgodoses. Flera av dessa aspekter påverkas av fisket och därmed av fiskeförvaltningen. En av dem rör de kommersiellt fiskade bestånden. En annan rör miljön på havsbottnen, som påverkas av bland annat bottentrålning. I oktober kommer EU:s fiskeministrar att besluta om nästa års fiske i Östersjön. Det blir sista chansen för fiskeförvaltningen att påverka måluppfyllelsen för havsmiljödirektivet. Situationen för torsken har fått mest uppmärksamhet. 2016 beslutade EU om en flerårig plan för fisket på torsk och torskens viktigaste födofisk skarpsill och sill/strömming. Mindre fokus har legat på bottentrålningens påverkan på havsbottnen. Samtidigt har torsken en stor del av sin livscykel nära havsbottnen. Det innebär att fisket både påverkar och påverkas av situationen på våra havsbottnar. Inför ministerbeslutet om nästa års fiskekvoter dyker vi ner i vad forskningen har att säga oss om läget för fisken och fiskets konsekvenser för miljöerna på havsbottnen.
Vilka symboler visar att man är en doktor?
Bildning på en minut med Ceremonimästare Anne Heikkinen Sandberg
Stockholm Criminology Prize – Award Ceremony –
The 2019 Stockholm Prize in Criminology will be awarded to Ruth Dreifuss (Switzerland) and Peter Reuter (USA) for their breakthroughs in evidence and policy development on drug abuse. The prize ceremony takes place at Stockholm City Hall on June 11.
Baltic Breakfast om fosfor
Fosfor ansamlas på land - spelar det det någon roll för läckaget? Det senaste om hur fosforansamlingar på land påverkar risken för övergödning och diskutera åtgärder.