Play video

Framgångsrika fantasier

Öppen föreläsning med Sören Holst, teoretisk fysiker Stockholms universitet.

Aktuellt
LIVE
In English
Forskning
Öppen föreläsning
Utbildning
Högtider
Profilområde

No videos found

Våra barn och andras ungar - ett samtal om barn som flytt till Sverige

Pernilla Leviner, Eskil Wadensjö, Anna Lund och Gabriella Ahlstöm
Välkomna på Baltic Breakfast den 4 september om fiskeförvaltningen roll för havsmiljödirektivets mål om ”god miljöstatus” till 2020. 2008 beslutade EU att våra havsområden ska ha ”god miljöstatus” till 2020. Ett högt ställt mål som inte kommer att nås för Östersjön. Havsmiljödirektivet definierar god miljöstatus som ett tillstånd där haven är friska och produktiva och där nyttjandet av den marina miljön är hållbart. Det marina ekosystemets arter, samhällen, livsmiljöer och funktioner ska skyddas och bevaras, samtidigt som människans behov av resurser tillgodoses. Flera av dessa aspekter påverkas av fisket och därmed av fiskeförvaltningen. En av dem rör de kommersiellt fiskade bestånden. En annan rör miljön på havsbottnen, som påverkas av bland annat bottentrålning. I oktober kommer EU:s fiskeministrar att besluta om nästa års fiske i Östersjön. Det blir sista chansen för fiskeförvaltningen att påverka måluppfyllelsen för havsmiljödirektivet. Situationen för torsken har fått mest uppmärksamhet. 2016 beslutade EU om en flerårig plan för fisket på torsk och torskens viktigaste födofisk skarpsill och sill/strömming. Mindre fokus har legat på bottentrålningens påverkan på havsbottnen. Samtidigt har torsken en stor del av sin livscykel nära havsbottnen. Det innebär att fisket både påverkar och påverkas av situationen på våra havsbottnar. Inför ministerbeslutet om nästa års fiskekvoter dyker vi ner i vad forskningen har att säga oss om läget för fisken och fiskets konsekvenser för miljöerna på havsbottnen.

Fiskeförvaltning

Fiskeförvaltning

Välkomna på Baltic Breakfast den 4 september om fiskeförvaltningen roll för havsmiljödirektivets mål om ”god miljöstatus” till 2020. 2008 beslutade EU att våra havsområden ska ha ”god miljöstatus” till 2020. Ett högt ställt mål som inte kommer att nås för Östersjön. Havsmiljödirektivet definierar god miljöstatus som ett tillstånd där haven är friska och produktiva och där nyttjandet av den marina miljön är hållbart. Det marina ekosystemets arter, samhällen, livsmiljöer och funktioner ska skyddas och bevaras, samtidigt som människans behov av resurser tillgodoses. Flera av dessa aspekter påverkas av fisket och därmed av fiskeförvaltningen. En av dem rör de kommersiellt fiskade bestånden. En annan rör miljön på havsbottnen, som påverkas av bland annat bottentrålning. I oktober kommer EU:s fiskeministrar att besluta om nästa års fiske i Östersjön. Det blir sista chansen för fiskeförvaltningen att påverka måluppfyllelsen för havsmiljödirektivet. Situationen för torsken har fått mest uppmärksamhet. 2016 beslutade EU om en flerårig plan för fisket på torsk och torskens viktigaste födofisk skarpsill och sill/strömming. Mindre fokus har legat på bottentrålningens påverkan på havsbottnen. Samtidigt har torsken en stor del av sin livscykel nära havsbottnen. Det innebär att fisket både påverkar och påverkas av situationen på våra havsbottnar. Inför ministerbeslutet om nästa års fiskekvoter dyker vi ner i vad forskningen har att säga oss om läget för fisken och fiskets konsekvenser för miljöerna på havsbottnen.

Möt Karin Bäckstrand på Forskardagarna

Stockholm Criminology Prize – Award Ceremony –

The 2019 Stockholm Prize in Criminology will be awarded to Ruth Dreifuss (Switzerland) and Peter Reuter (USA) for their breakthroughs in evidence and policy development on drug abuse. The prize ceremony takes place at Stockholm City Hall on June 11.

Baltic Breakfast om fosfor

Fosfor ansamlas på land - spelar det det någon roll för läckaget? Det senaste om hur fosforansamlingar på land påverkar risken för övergödning och diskutera åtgärder.

Möt Edvard Mörtsell på Forskardagarna

Möt Björn Fondén på Forskardagarna

Möt Anja Hirdman på Forskardagarna

Havsfrågorna i EU-valet.Vad tycker partierna?

I maj går EU:s medborgare till valurnorna för att bestämma vilka som ska sitta i Europaparlamentet. Valet är viktigt för Östersjön både eftersom de flesta länderna i avrinningsområdet är medlemmar i EU och eftersom en stor del av havslagstiftningen är EU-lagstiftning. Både jordbruks- och fiskepolitiken bestäms i hög grad på EU-nivå och även kemikalielagstiftningen är en del av den gemensamma EU-lagstiftningen. Östersjöcentrum har identifierat några frågor som är angelägna att arbeta med i Europaparlamentet under den kommande mandatperioden inom områden som jordbruk, kemikalier och fiske och frågat de svenska politiska partierna hur de ställer sig till dessa. Tycker de politiska partierna olika? Spelar det någon roll hur vi medborgare röstar i valet?

Enzymes by Evolution, Professor Frances Arnold

Molecular Frontiers Part 14

Welcome and introduction to Day 2

Molecular Frontiers Part 12

The fabric of life and us, Professor Sandra Diaz

Molecular Frontiers Part 13

Harvesting water from desert air: Chemistry designs and viable solutions to vexing societal problems, Professor Omar Yaghi

Molecular Frontiers Part 15

Conclusions and program closure, Professor Bengt Nordén

Molecular Frontiers Part 20

Photophysics and future energy, Professor Josef Michl

Molecular Frontiers Part 18

Discussion in plenum with afternoon speakers. Moderator: Dr Lorie Karnath

Molecular Frontiers Part 19

The Art of Building Small, Professor Ben Feringa

Molecular Frontiers Part 17

Discussion in Plenum morning speakers. Moderator: Professor Bengt Nordén

Molecular Frontiers Part 16
Visa fler