Arne Jarricks slutseminarium

Vad jag ville vad jag gjorde... men vad gör jag nu?

Tags
Aktuellt
LIVE
In English
Forskning
Öppen föreläsning
Utbildning
Högtider

No videos found

Spritblandning i samhällets tjänst
Reportage om kemister på Stockholms universitet som blandar handsprit för leveras till lokala sjukhus, under utbrottet av covid-19, våren 2020. Medverkande är Berit Olofsson, professor I organism kemi och Ken Inge, forskare i material- och miljökemi.
Baltic Breakfast
Välkomna på Baltic Breakfast om forskning rörande jordbrukspolitikens inverkan på risken för växtnäringsläckage och möjliga åtgärder inom lantbruket.
Konstvetenskap
Att läsa konstvetenskap på Stockholms universitet
LASTESIS
Vanguardia feminista y movilización social latinoamericana
Mind the gap - mellan mål och genomförande i havet
Februari månads Baltic Breakfast handlar om forskning om hinder för genomförandet av miljöpolitik i Östersjöregionen. Varför uppfylls inte de mål som sätts upp?
Orientation Day Spring 2020
We kick off at Aula Magna for an afternoon packed with useful presentations for new international students at Stockholm University. Welcome to Orientation Day Spring semester 2020!
Baltic Breakfast
Haven är jordens blåa lungor men att de i en tid av ökade växthusgasutsläpp fungerar som koldioxidsänkor har också lett till försurning. Larmrapporterna om detta har blivit fler och fler på global havsnivå, men hur ser det ut för Östersjön? I ett kustnära hav som Östersjön finns det flera faktorer som påverkar försurning vilket gör situationen mindre förutsägbar än i världshaven. Övergödningsproblematiken och klimatförändringar bidrar ytterligare till detta. Hur anpassningsbart är Östersjön till ytterligare ett tryck? Hur påverkas Östersjöns organismer och ekosystem?
My Life in Physical Cosmology
Informal talk by Nobel Prize in Physics 2019 P. James Peebles Sponsored by the Oskar Klein Centre and by the Department of Physics, Stockholm University
Kan klimatflyktingen betraktas som flykting enligt FN:s flyktingkonvention?
I dag tvingas åtskilliga människor lämna sina hemländer på grund av klimatförändringarnas konsekvenser. I stillahavsområdet finns det flera öar som håller på eller riskerar att försvinna på grund av ökade havsnivåer, vilket är en direkt följd av klimatförändringarna. Men vilken laglig rätt har människorna på dessa öar att ta sin tillflykt till ett annat land? Genom att använda sig av begreppet klimaträttvisa undersöker statsvetaren och juristen Francesca Rosignoli möjligheterna att inkludera klimatflyktingen i FN:s flyktingkonvention.
Östersjöns miljö förändras. Våra svenska havsområden har drabbats hårt av samhällets miljöpåverkan. Havsörn och sälar som nästan dog ut, drivor av illaluktande alger på stränderna och kraftiga minskningar av mängden fisk är exempel på omfattande förändringar där medborgarna reagerat och krävt att samhället agerar. Ibland syns förändringar som dramatiska fenomen, men ofta sker de mer smygande. Hur kan man veta vad som sker? Och vad som är problemet? Hur vet man vilka åtgärder som bör vidtas? Och om de haft önskad effekt? Svaret på alla dessa frågor är miljöövervakning. Långa och väl lokaliserade tidsserier av miljödata är vår enda egentliga källa till förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. Miljöövervakningens långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. De är också en förutsättning för ett kostnadseffektivt havsmiljöarbete och ett friskare hav. Långa tidsserier kan ses som ett kapital som byggts upp under decenniers investeringar. Ett kapital, som ger avkastning i form av angelägen forskning som ger grund för kloka åtgärdsförslag. Men ett kapital som riskerar att förspillas till följd av kortsiktiga beslut när nya behov pockar på, organisationer ändras och budgetar ses över. Nyligen presenterades utredningen Sveriges miljöövervakning – dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning (SOU 2019:22), som bland annat berör marina frågor. Utredningen är nu ute på remiss. Vid Baltic Breakfast den 4 december ger vi exempel på hur långa tidsserier varit nödvändiga i havsmiljöarbetet. Vi ger exempel på aktuell forskning och diskuterar framtiden för miljöövervakningen.
Att upptäcka smygande förändringar
Att upptäcka smygande förändringar
Östersjöns miljö förändras. Våra svenska havsområden har drabbats hårt av samhällets miljöpåverkan. Havsörn och sälar som nästan dog ut, drivor av illaluktande alger på stränderna och kraftiga minskningar av mängden fisk är exempel på omfattande förändringar där medborgarna reagerat och krävt att samhället agerar. Ibland syns förändringar som dramatiska fenomen, men ofta sker de mer smygande. Hur kan man veta vad som sker? Och vad som är problemet? Hur vet man vilka åtgärder som bör vidtas? Och om de haft önskad effekt? Svaret på alla dessa frågor är miljöövervakning. Långa och väl lokaliserade tidsserier av miljödata är vår enda egentliga källa till förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. Miljöövervakningens långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havsmiljön. De är också en förutsättning för ett kostnadseffektivt havsmiljöarbete och ett friskare hav. Långa tidsserier kan ses som ett kapital som byggts upp under decenniers investeringar. Ett kapital, som ger avkastning i form av angelägen forskning som ger grund för kloka åtgärdsförslag. Men ett kapital som riskerar att förspillas till följd av kortsiktiga beslut när nya behov pockar på, organisationer ändras och budgetar ses över. Nyligen presenterades utredningen Sveriges miljöövervakning – dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning (SOU 2019:22), som bland annat berör marina frågor. Utredningen är nu ute på remiss. Vid Baltic Breakfast den 4 december ger vi exempel på hur långa tidsserier varit nödvändiga i havsmiljöarbetet. Vi ger exempel på aktuell forskning och diskuterar framtiden för miljöövervakningen.