Utsättningar av ål och lax – hjälp eller stjälp?

Messing with the seabed - Potential effects of CCS and seabead mining

Atmospheric rivers and the onset of sea ice melt Chief Scientists Michael Tjernström and Paul Zieger answers three questions about the Arctic expedition. 00:00:04. What will you explore? 00:01:07. Where are you going? 00:02:15. What will it lead to?

Annie Ernaux besöker Stockholms universitet

Gearing up for Cop15 – the science behind the global biodiversity targets

Aluminium treatment as a measure against eutrophication

Staden står i centrum när politiker försöker lösa bostadssegregationen. Gentrifiering är ett sätt att skapa ett lockande city för unga i medelklassen – samtidigt exkluderar det andra grupper. Går det att bygga bort segregationen i Sverige? Hur stadsplanerar man för en hållbar stad? En öppen föreläsning i samtalsformat med fokus på forskning om staden och bostadssegregationens utmaningar. Deltagare: Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier vid Stockholms universitet. Simon Johansson, nybliven doktor i socialantropologi med fokus på stadsutveckling och segregation.

Städning är en oundviklig och tidskrävande del av vardagen och ofta en ständig källa till konflikt. Ett rent hem är en statusmarkör samtidigt som själva städningen är lågt värderad. Vad säger detta om vårt samhälle och på vilket sätt påverkar politiska strömningar våra vardagssysslor? Ett samtal om smuts, makt och jämställdhet mellan historikern Karin Carlsson, sociologen Karin Halldén och Fanny Ambjörnsson, professor i genusvetenskap. Samtalet modereras av författaren och journalisten Gabriella Ahlström. Om deltagarna Fanny Ambjörnsson är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsfokus är genuskonstruktioner framför allt i relation till ungdom, femininitet och kroppslighet. I boken "Tid att städa: Om vardagsstädningens praktik och politik" frågar hon sig varför städning är så lågt värderad och känsligt att prata om. Karin Carlsson är historiker med fokus på genus- och välfärdsfrågor. Ett intresse är hur familje- och socialpolitikens utformning påverkat omsorgsarbetet i våra hushåll. I boken "Kvinnosaker" samlar hon föremål som bär på berättelser om stora framsteg och viktiga landvinningar för kvinnor. Karin Halldén är docent vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen är könsskillnader i arbetsmarknadskarriärer och arbetsliv och dess koppling till familj. on har bland annat forskat om RUT-avdraget.

A conversation between two students in Molecular Techniques in Life Science (a joint programme between Karolinska Institutet, Stockholm University and KTH), Krzysztof Jurdzinski and Ireen de Vries, both engaged in the environmental movement. Studying a very research-focused program, the students discuss how they see the role of science, academia and themselves in transforming our uncertain future.

A conversation between post-doctorate researcher Linn Rabe (Environmental Sociology) and master’s student Kara Tai (Sustainable Development). From academic perspectives, they discuss the difficulties that encompass maintaining climate change conversations, such as the conflicting emotions that may arise with individualized responsibilities while living under complex societal systems. Additionally, they explore the driving forces of how our unjust and unsustainable society reached its current point, as well as the transformations needed to create an equitable and sustainable future.

A conversation about climate ethics between a post-doctoral researcher in climate ethics Olle Torpman and environmental student Daniel Vamos about climate ethics. The conversation touches upon different ideologies and values, and how we can discuss the climate crisis and action despite these differences. Why do we disagree on climate solutions? How we should talk to people with different ideologies and values? How we could include conservative parties in discussions about climate? Are humans really only egoistic? How not to create new exclusion and injustices in course of green transformation?

Vilken betydelse har introduktionen av nya rusmedel som kaffe, opium, socker och tobak haft för Europa från 1600-talet och framåt? Hur har drogerna påverkat den moderna globala ekonomin, våra sociala liv och våra beteendemönster? Och vilka konsekvenser kan vi se av det postkoloniala arvet? Ett samtal med historikern Leos Müller och Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia och internationella relationer. Samtalet modereras av författaren och journalisten Gabriella Ahlström.