Från kvinnlig rösträtt till dagens demokratiska utmaningar

Hur mycket påminner striden för kvinnlig rösträtt för 100 år sedan om dagens kamp för kvinnors rättigheter? Vilka var de hetaste politiska frågorna då och nu? Och var det verkligen det stora demokratiska genombrottet vi brukar göra det till? Medverkade: kvinnohistorikern Christina Florin, statsvetaren Lenita Freidenvall och idéhistorikern Annika Berg. Moderator: Gabriella Ahlström. Öppen föreläsning/digitalt samtal från Kulturhuset.

No videos found

Städning är en oundviklig och tidskrävande del av vardagen och ofta en ständig källa till konflikt. Ett rent hem är en statusmarkör samtidigt som själva städningen är lågt värderad. Vad säger detta om vårt samhälle och på vilket sätt påverkar politiska strömningar våra vardagssysslor? Ett samtal om smuts, makt och jämställdhet mellan historikern Karin Carlsson, sociologen Karin Halldén och Fanny Ambjörnsson, professor i genusvetenskap. Samtalet modereras av författaren och journalisten Gabriella Ahlström. Om deltagarna Fanny Ambjörnsson är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsfokus är genuskonstruktioner framför allt i relation till ungdom, femininitet och kroppslighet. I boken "Tid att städa: Om vardagsstädningens praktik och politik" frågar hon sig varför städning är så lågt värderad och känsligt att prata om. Karin Carlsson är historiker med fokus på genus- och välfärdsfrågor. Ett intresse är hur familje- och socialpolitikens utformning påverkat omsorgsarbetet i våra hushåll. I boken "Kvinnosaker" samlar hon föremål som bär på berättelser om stora framsteg och viktiga landvinningar för kvinnor. Karin Halldén är docent vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen är könsskillnader i arbetsmarknadskarriärer och arbetsliv och dess koppling till familj. on har bland annat forskat om RUT-avdraget.
Rent och fräscht, till vilket pris? Om städningens laddade praktik och politik
Rent och fräscht, till vilket pris? Om städningens laddade praktik och politik
Städning är en oundviklig och tidskrävande del av vardagen och ofta en ständig källa till konflikt. Ett rent hem är en statusmarkör samtidigt som själva städningen är lågt värderad. Vad säger detta om vårt samhälle och på vilket sätt påverkar politiska strömningar våra vardagssysslor? Ett samtal om smuts, makt och jämställdhet mellan historikern Karin Carlsson, sociologen Karin Halldén och Fanny Ambjörnsson, professor i genusvetenskap. Samtalet modereras av författaren och journalisten Gabriella Ahlström. Om deltagarna Fanny Ambjörnsson är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsfokus är genuskonstruktioner framför allt i relation till ungdom, femininitet och kroppslighet. I boken "Tid att städa: Om vardagsstädningens praktik och politik" frågar hon sig varför städning är så lågt värderad och känsligt att prata om. Karin Carlsson är historiker med fokus på genus- och välfärdsfrågor. Ett intresse är hur familje- och socialpolitikens utformning påverkat omsorgsarbetet i våra hushåll. I boken "Kvinnosaker" samlar hon föremål som bär på berättelser om stora framsteg och viktiga landvinningar för kvinnor. Karin Halldén är docent vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen är könsskillnader i arbetsmarknadskarriärer och arbetsliv och dess koppling till familj. on har bland annat forskat om RUT-avdraget.
Drogerna, välfärdsstaten och den globala ekonomin
Vilken betydelse har introduktionen av nya rusmedel som kaffe, opium, socker och tobak haft för Europa från 1600-talet och framåt? Hur har drogerna påverkat den moderna globala ekonomin, våra sociala liv och våra beteendemönster? Och vilka konsekvenser kan vi se av det postkoloniala arvet? Ett samtal med historikern Leos Müller och Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia och internationella relationer. Samtalet modereras av författaren och journalisten Gabriella Ahlström.
It matters how we open knowledge – Open Access Week 2021
Researchers debate open access and equity in a global perspective in this webinar arranged withing the Stockholm Trio University Alliance. How can researchers and the world benefit from open access? The conversation starts from the theme during this year’s Open Access Week: “It Matters How We Open Knowledge: Building Structural Equity”. Panelists: Gustav Nilsonne (Karolinska Institutet), Terrence Brown (KTH) and Paula Uimonen (Stockholm University). Moderator: Göran Hamrin, lecturer in Library and Information Science (KTH).
Karin Bäckstrand live från COP 26 i Glasgow
Interview with Karin Bäckstrand, Professor in Environmental Social Science and member of the Swedish Climate Policy Council, currently attending the UN climate summit COP26 in Glasgow.
Nobel Walk
Get to know Stockholm University's Nobel Laureates during this virtual guided tour led by Olof Somell of the Nobel Prize Museum. Olof Somell of the Nobel Prize Museum guides around buildings and locations at Stockholm University with historical and contenporary links to the Nobel Prize.
Från kvinnlig rösträtt till dagens demokratiska utmaningar
Hur mycket påminner striden för kvinnlig rösträtt för 100 år sedan om dagens kamp för kvinnors rättigheter? Vilka var de hetaste politiska frågorna då och nu? Och var det verkligen det stora demokratiska genombrottet vi brukar göra det till? Medverkade: kvinnohistorikern Christina Florin, statsvetaren Lenita Freidenvall och idéhistorikern Annika Berg. Moderator: Gabriella Ahlström. Öppen föreläsning/digitalt samtal från Kulturhuset.
Hotade sjöfåglar – problem och åtgärder
Hur ser det egentligen ut för sjöfåglarna i Östersjön? Svaret är att det beror helt på vilken art man tittar på. Vissa arter minskar drastiskt, medan andra arter klarar sig bra och till och med ökar i antal. Medverkande: Kjell Larsson, Linnéuniversitetet, Mikael Kilpi, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet samt Olof Olsson, Stockholm Resilience Centre, SU.
Beslutfattande under risk och osäkerhet – i svenskt och internationellt perspektiv
Hållbarhetsforum 2021 - Samtalet belyser krishantering under coronapandemin, såväl i Sverige som internationellt. Hur har den ”svenska modellen” för styrning och hantering av pandemin fungerat? Bör regeringar lyssna mer på experter eller själva ta en mer aktiv roll i hanteringen av kriser? Coronapandemin visar även att hanteringen av gemensamma internationella kriser är mångfacetterad. Här inryms bland annat behovet av pålitlig information, koordinering av skyddsåtgärder, logistik, hjälpinstanser och resursfördelning. Behöver vi än mer samarbete och starkare internationella organisationer eller hanteras kriser bättre via bilateralt samarbete, privata aktörer eller civilsamhället? Och vilka lärdomar från coronakrisen kan föras över till hanteringen av klimatkrisen?
Konspirationer, konflikter och krishantering – hållbar kommunikation vid kriser
Hållbarhetsforum 2021 - I medierapportering om coronapandemin har felinformation och desinformation fått stor spridning. Coronasmittan har utmålats som den perfekta häxbrygden för en infodemi, det vill säga en ryktesepidemi som sprider en blandning av sanning, påhitt och rena lögner. I samtalet diskuteras infodemier och konspirationsteorier samt vilka lärdomar det går att dra utifrån pandemin. Vi söker även svar på vilket ansvar medierna har, hur man skapar hållbar kriskommunikation och frågar oss om det går att skapa ”vaccin” mot infodemier.
Kriser genom historien – hur hållbar har hanteringen varit?
Hållbarhetsforum 2021 - Klimatkriser, pandemier och andra kriser har funnits så länge som människor funnits. Hur hållbara har samhällen varit genom historien och hur har man hanterat kriser? Kan vi bättre förstå långa och korta tidsperspektiv genom att titta bakåt i tiden? Här diskuteras även vad vi kan lära av förhistoriska kriser och vad vi har för ansvar för kommande generationer.
Neoliberalism, globalisering, resiliens och hållbarhet – går de ihop?
Hållbarhetsforum 2021 - I denna session tar vi avstamp i ekonomiska kriser, pandemier och klimatkrisen för att diskutera hur (eller om) en marknadsekonomi kan kombineras med en resilient hållbar värld. En värld där samhället har uppnått hållbarhetsmålen. En värld där ekonomin inte bara är cirkulär, utan återskapande. Här lyfter vi perspektiv från vetenskap, politik, näringsliv och trossamfund för att kunna reda ut om begreppen neoliberalismen, globalisering, resiliens och hållbarhet går ihop.
Framgångsfaktorer för en lyckad skolgång
Hållbarhetsfilm - Mål 4 - God utbildning Odelat stöd från en vuxen, en lärare som ser dig och ett nätverk av likasinnade studiekamrater. Det är receptet på framgångsrika studier i grundskolan och gymnasiet, oavsett om du kommer från en akademisk eller en icke-akademisk bakgrund. Se filmen om forskningsprojektet ”I fotspåren på motståndskraftiga unga”.
Mindre men bättre kött?
Hållbarhetsmål 2, Ingen hunger. Givet vår planets gränser så är ”minde men bättre kött” en strategi för hur vi i Sverige och andra länder med hög BNP kan arbeta för en mer rättvis fördelning av världens matresurser. Kajsa Resare Sahlin och Line Gordon från Stockholm Resilience Center forskar för att hitta en konstruktiv definition på vad "minde men bättre kött" kan innebära i praktiken. Det handlar om att väga olika hållbarhetsutmaningar mot varandra. Forskarna samarbetar med olika aktörer i livsmedelsproduktionen. En av dessa är lantbrukaren Fredrik Cleve Kjellröier som driver ett omställningsarbete på sin gård Björkby i Almunge.